Vad är en SWOT-analys?

SWOT står för Strength, Weaknesses, Opportunities och Threats – stryrkor, svagheter, möjligheter och hot på svenska. Det är ett planeringshjälpmedel och tillvägagångssätt för att konkretisera vad som behöver göras för att utveckla ett företag. SWOT kan även användas av föreningar och individer.

Vad betyder SWOT-analys?

Akronymen SWOT är engelska för:

• Strengths: Styrkor
• Weaknesses: Svagheter
• Opportunities: Möjligheter
• Threats: Hot

SWOT – ett sätt att nå målen

Ett av de främsta syftena med att göra en SWOT-analys är att identifiera vilka faktorer som ligger i vägen för att uppnå uppsatta mål. Med ett ganska enkelt handgrepp skapar du en karta över styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Det handlar ofta om att testa sig fram och väga in många olika faktorer.

När du eller din organisation gjort en SWOT-analys är det lättare att slå fast vad som behöver göras för att ta nästa steg och utvecklas.

Tjusningen med en SWOT-analys är att den är relativt enkel att göra. Men papper och penna och några minuters brainstorming får du snabbt fram en ganska tydlig bild av hur läget ser ut. Givetvis kan man även göra en mycket mer djuplodande SWOT-analys.

Intressant nog är det ingen som egentligen vet vem som uppfann denna analysmetod. Managementkonsulten Albert S. Humphrey har omnämnts men han har själv inte gjort anspråk på att vara upphovsman.

Hur gör man en SWOT-analys?

När du gör en SWOT-analys börjar du med att rita upp de fyra analysområdena. Det kan se ut så här:

Detta är utgångspunkten för en SWOT-analys. Genom att fylla i var och en av de fyra rutorna S W O T får du en klar bild över läget. Källa: Xhienne, CC BY-SA 2.5

Eller så här:

Ett annat exempel på hur en mall för SWOT-analys kan se ut. Källa: Syassine, CC BY-SA 3.0.

Ett tips är att vara så konkret som möjligt. Lägg fram existerande exempel istället för att generalisera. Annars blir resultatet också mest bara generaliseringar. Om du använder SWOT i en organisation kan det vara bra
med diskussioner både på individ- och gruppnivå. Allt eftersom du får fram olika styrkor, svagheter, möjligheter och hot fyller du i dem i skissen.

Här är ett exempel på vad du kan leta efter när du gör en SWOT-analys:

S – Styrkor:

• Saker företaget gör bra
• Kvaliteter som skiljer företaget från konkurrenterna
• Kunnig personal
• Materiella tillgångar

W – Svagheter:

• Saker företaget saknar
• Saker konkurrenterna gör bättre
• Resursbegränsningar
• Otydliga försäljningsförslag

O – Möjligheter:

• Möjlig marknad som inte uppmärksammat företagets produkter / tjänster än
• Få konkurrenter i ens område
• Framväxande behov av företagets produkter / tjänster
• Press/media uppmärksammar ditt företag

T – Hot:

• Framväxande konkurrenter
• Ändring av lagstiftning
• Negativ press/media

Analysera resultatet

När du lagt in alla styrkor, svagheter, möjligheter och hot i din SWOT mall är det dags att analysera resultatet.

Det är inte omöjligt att du får idéer redan när du skriver in alla aspekter i din SWOT mall. Nästa steg är att bearbeta uppgifterna.

De två raderna i SWOT-analysen står för:

• Interna faktorer: Styrkor och svagheter som har med organisationen att göra.
• Externa faktorer: Möjligheter och hot som finns i omgivningen.

De två kolumnerna i SWOT-analysen står för:

• Nyttiga faktorer: Styrkor och möjligheter som kan hjälpa företaget att nå sina mål.
• Skadliga faktorer: Svagheter och hot som kan hindra företaget att nå sina mål.

Du kan utgå från din SWOT-analys och använda den som underlag för vidare diskussion. Även om själva SWOT-analysen ger en bra överblick säger den inget om vilka prioriteringar som måste göras. Det finns även en risk att missbedöma tidsaspekten med SWOT eftersom både organisationen och omgivningen är i ständig förändring.

Vill du få ut ännu mer av din SWOT-analys kan du använda en så kallad analys-hybrid. Det innebär att du kombinerar SWOT med en annan analysmetod, till exempel för att bestämma prioriteringarna.

Vem använder SWOT-analys?

SWOT är ett planeringshjälpmedel som kan användas för att fatta beslut i nästan alla typer av sammanhang där det finns ett slutmål.

En SWOT modell används till exempel inom:

• Företag
• Föreningar
• Stater
• Kommuner
• Städer
• Icke statliga organisationer (NGO)
• Marknadsföring
• Miljöarbete
• Av individer / i personligt syfte

Hur gör man SWOT-analys inom SEO

SWOT kan vara användbart inom SEO. Arbetet med SEO består av många delar. Med en SWOT-analys för SEO kan du bena ut projektets olika styrkor och svagheter samt vilka hot och möjligheter som finns.

SEO och digital marknadsföring handlar om mycket mer än ”bara” innehåll och länkar. Med hjälp av en SWOT för SEO kan du skapa dig en klar bild över hur ditt projekt förhåller sig till konkurrenterna och vad du behöver satsa på för att förbättra rankingen.

En SWOT-analys för SEO kan till exempel se ut så här:
S – Styrkor:

• Webbplatsen har ett starkt varumärke (motsatsen till ett generiskt namn)
• Stark och naturlig länkprofil
• Många följare på sociala medier
• Innehåll på webbplatsen som redan får viss kvalitetstrafik

W – Svagheter:

• Många viktiga sökord saknas i befintligt innehåll på webbplatsen
• Trafiken konverterar dåligt
• Följarna på sociala medier delar sällan med sig av det som publiceras
• Ingen  marknadsföringsplan som omfattar SEO

O – Möjligheter:

• On page SEO har aldrig gjorts – relativt enkel åtgärd
• Vissa sidor konverterar bättre än andra – analysera!
• Hemsidan berör ett område där det lätt går att skriva läsvärt content
• Låg konkurrens för vissa relevanta sökord med hög sökvolym
• Hålla minikurs där skribenterna får lära sig grunderna inom SEO

T – Hot:

• Många konkurrerande hemsidor med stark länkprofil
• Konkurrerande hemsidor har mycket uttömmande innehåll
• Algoritmuppdateringar från Google